P-ordet

Proveniens kan skapa magi. Lite som när man vidrört sin stora idol och aldrig mer vill tvätta sig. Skillnaden är att proveniensen sitter i – och betalar sig. Visst råder ännu auktionshusens definition av begreppet (riksänkedrottning Hedvig Eleonoras skrivbord klubbades såklart högre än primadonnan Git Gays), men numera saluförs allt fler prylar med proveniens: Stureplanfolkets avlagda blåsor duggar tätt bland vintage-utropen; hyvelbänkar, hårborstar och hörselskydd med stjärnglans har strykande åtgång.
—–Min egen reliksamling kom bort i en flytt innan p-ordet blivit allmängods. Bland de bättre objekten fanns en pappmugg med Gudrun Schymans distinkta läppavtryck och ett tomt paket Kent Lights som Harry Schein lämnat efter sig. Kanske hade det varit läge att sälja nu?

Loppmarknaderna hakar på trenden, med egna, mer udda tolkningar av proveniens. I en prylbod hittar jag en halvfull flaska munskölj värderad till en femma. Förra ägarens namn och personnummer redovisas på apoteksetiketten, jämte passerat bäst före-datum. Kundunderlag visar sig finnas: En vecka senare är flaskan borta.