Gissa maträtten

En gång berättade en bekant för mig att hans middag alltid består av samma sak: En djupfryst hotdog spolad under varmvattenkranen. Ett korvbröd, också ur frysboxen, upptinat ovanpå brödrosten. Dessa livsmedel, samt ketchup och senap, bunkras månadsvis i närmsta Konsum. Han var tillsynes obesvärad. Jag var chockad. Inte över själva menyn, utan tanken på hans inköpsrundor: På kassabandet fyra byggstenar till det sorgliga ungkarlsmålet, för alla att beskåda. Och beklaga. Lika stigmatiserande som sexpacket folköl på morgonkvisten. Eller kanske läsk, godis och kakor i fetknoppens kundvagn.
—–Men i en automatiserad vardag undgår man numera dömande blickar i snabbköpet genom att själv stämpla in sina varor i en apparat. Med den nya diskretionen är skammen över fettbomber, usla näringsvärden och inspirationsbrist som bortblåst. Bara en sann exhibitionist sätter numera så avslöjande produkter på ett rullband – mitt i synfältet för oss som fortfarande gärna leker ”gissa maträtten”.