Inga bögbaciller i blodbanken

Att donera sina organ och vävnader efter döden är uppenbart ingen självklarhet — vi tänker ogärna på den egna hädanfärden. Och vad väntar
 den som anlöper andra sidan utan intakt inre? 
På Europeiska donationsdagen den 4 oktober publicerades ett angeläget upprop 
på DN Debatt med syfte att undanröja åtminstone den religiöst grundade oviljan 
att donera organ. Tillsammans med judiska och muslimska kollegor utnämner ärkebiskop Hammar organ- och vävnadsdonation till dygd — en handling
 välsignad av Gud. Budskapet är inte okontroversiellt. Om det går fram
 återstår att se.
—–Men man måste inte gå i döden för att rädda människoliv. Förutom kroppens organ 
och vävnader är blod en efterfrågad vara. Med utlovad hjältestatus lockas
 givare till landets blodcentraler. Alla friska människor kan ge, heter det.
 Verkligheten är en annan. Homosexuella män motas i
 grind. Det kallas försiktighet, men är diskriminering. Hänvisningar till 
eventuell vidlyftighet underkänner nämligen blodcentralernas sorgfälliga tester.
 Mot sådan bakgrund kan inget blod tas emot, men naturligtvis är procedurerna 
säkrare än så.
 Signalen är att bögbaciller inte får besudla blodbankerna.
—–Men det finns hopp. Frikostiga bögar med tålamod kan med litet tur få dela med sig efter döden. Det
 har Gud lovat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s